Vad beror ryggvärk på?

Enkelt förklarat består ryggraden av 7 nack- (cervical-), 12 bröst- (thoracal-), 5 länd- (lumbal-), 5 kors- (sacral-) och 3-5 svanskotor som är staplade ovanpå varandra. Kotorna har lite olika utseende beroende på var de finns i ryggraden. Mellan kotorna finns en mellankotskiva (disk) som har en stötdämpande funktion. Varje kota har facettleder som tillåter att kotan rör sig. Kotornas benutskott utgör viktiga fästen för både ligament och muskler. Inne i kotkroppen går ryggmärgskanalen där ryggmärgen ligger väl innesluten. Mellan varje kota går sedan de perifera nerverna ut till musklerna på olika nivåer i kroppen.

Ryggraden är formad som ett S i sidled, med en lordos i svanken, en kyfos i bröstryggen och en lordos i nacken.

I en normalt frisk rygg fungerar samarbetet mellan muskler, leder, mellankotskivor och nerver i ett naturligt mönster, men när någon komponent i ryggen inte fungerar normalt uppstår diverse olika problem och symptom.

Vad kan man göra åt ryggvärk?

Glädjande är att 90 % av alla ryggproblem blir bra med tiden. Det kan ta några veckor innan smärtan går över, så det lönar sig att ha tålamod. Akuta besvär går i regel snabbt över, medan kroniska besvär kräver lite extra aktivitet och hjälp. För att tillfriskna är din egen inställning och aktivitet mycket viktig. Professionell hjälp kan vara till nytta, men man behöver även själv ta en aktiv roll.

Lokal smärta

En lokal smärta i ryggen med eventuell lindrig utstrålning i höften klassas som en ”bra smärta”. Det är en smärta som blir bättre av rörelser och av att du fortsätter använda ryggen.

Ryggskott

Ryggskott kan komma som en blixt från en klar himmel. Plötsligt är ryggen helt ur spel. Orsakerna kan vara flera, men ofta handlar det om att man gjort en snabb ovanlig rörelse medan ryggen inte är uppvärmd och redo för belastningen. Smärtan kan variera i intensitet, men är till karaktären vass och akut. Man kan inte riktigt lita på sin rygg – det tenderar att hugga till. Det gäller att försöka hitta smärtfria rörelser så att man kan upprätthålla funktionen i ryggen. I regel är det bra att försöka hålla igång ryggen med hjälp av smärtmedicin och lätta rörelser. Däremot skall man undvika tyngre belastningen medan smärtan pågår.

Ischias

Ischias eller smärtutstrålning i benet – här är smärtan förlagd till benet (lår, knä eller vad och fot). Den här smärtan orsakas ofta av ett problem i disken (mellankotskivan), som ger upphov till ett mekaniskt tryck och inflammation i ischiasnerven. Belastning förvärrar i regel symptomen, och besvären lindras oftast när man ligger ner. Ischias kan vara besvärligt och man behöver ibland uppsöka läkare eller terapeut för att få smärtmedicin för en kortare tid. Ibland behöver man också befrias från tyngre arbetsuppgifter tills inflammationen lagt sig.

Disprolaps

Om mellankotskivan (disken) skadas eller belastas svårt kan diskvävnadens yttre vävnad gå sönder och det uppstår en s.k. diskprolaps. D.v.s. en del av diskens massa trängs ut och börjar trycka på ryggmärg och nerver. Denna smärta kan vara ordentligt invalidiserande och man kan ha svårt att både sitta och stå. Krystning förvärrar i regel smärtan och den kraftiga smärtan är ofta förlagd till skinkan och benet. Ibland kan nervfunktionen påverkas så du inte kan stiga upp på tå. I svåra fall kan man även drabbas av känselbortfall i genitalområdet och få svart att kontrollera urineringen. Vid svår smärtan och funktionsbortfall kan man bli tvungen att kirurgiskt åtgärda problemet.

Hållningsproblem

En dålig hållning gör att bålens muskulatur felbelastas vilket leder till att vissa rörelsemönster blir inskränkta. Vissa muskelgrupper stelnar till och förkortas medan andra blir onödigt mycket uttöjda. En felaktig hållning påverkar hela kroppens funktion negativt och kan orsaka olika former av belastningsbesvär. Här kan man göra mycket själv för att påverka situationen. Det är viktigt med både ergonomi, träning och kroppsbalans.

Arthros – sliten rygg

Som med allt annat slits även ryggen med åren. Tungt arbete och hård fysisk belastning bidrar till slitageförändringar som kan påverka ryggens funktion. Slitageförändringar i sig behöver inte framkalla smärta, men kan förorsaka en del stelhet och rörelseinskränkning i ryggen. Även om lederna i ryggraden är slitna är det viktigt att försöka upprätthålla muskelfunktionen. Dels för att hålla ryggraden rörlig, men även för att motverka ytterligare slitage. Det kan vara klokt att belasta ryggen varsammare, men ändå se till att upprätthålla funktionen. Skydda ryggen mot kyla och långvariga och obekväma positioner.

Spinal stenos

Om man som äldre person får problem med ryggen och benen speciellt när man står och går, kan det eventuellt vara frågan om någon typ av förträngning i ryggraden. Slitage- och arthros förändringar kan ge upphov till broskpålagringar som kan minska utrymmet för ryggmärgen och nervrötterna, vilket kan medföra en del symptom. Ett dylikt problem uppstår inte över en natt, utan utvecklas under en längre tidsperiod. Man vänjer sig ofta med besvären i form av värk och stelhet, men när förträngningen blir tillräckligt svår behöver man i regel söka hjälp hos läkare. Dels för att bekräfta besvärets orsak, men även för att utesluta eventuella andra sjukdomar.

Refererad smärta

Olika störningar i inre organ kan även ge utstrålningssymptom till ryggen. Har man en ryggsmärta som man själv har svårt att påverka, och som successivt förvärras och är ihållande bör man uppsöka läkare för bedömning. Det är bättre att få en snabb professionell bedömning  både för sin egen oro, men även för eventuella sjukdomar som kan ligga bakom symptomen.

Produkter som kan hjälpa dig

Prognos

En god anamnes ger i regel diagnos, men ibland behöver man ta en röntgenbild eller en magnetröntgen för att utesluta vissa allvarligare sjukdomar. Tyvärr ger röntgenundersökning av ryggen sällan en förklaring till besvären och via de fynd en magnetröntgen kan ge är 2/3 sådana som patienten inte ens känner av. Därför är dessa undersökningar ganska onödig i regel, men som sagt för att utesluta t.ex. skelettförändringar, diskbråck  och tumörer är de viktiga diagnostiska hjälpmedel. En ryggsmärta kan leda till  att man börjar oroa sig, bli deppad och isolera sig, men det gör bara saken värre. Sök då hellre hjälp hos läkare eller terapeut som förstå sig på ryggar.

Sängläge försämrar i regel ryggproblem, med undantag för svår ischias. I alla andra fall är motion och rörelse till stor nytta trots besvären. Det kan löna sig att ta värktabletter för att kunna fortsätta röra på sig.

Aktiva manuella behandlingsformer av utbildade terapeuter, massage, akupunktur, pilates, McKenzie och yoga kan stöda effekten och göra att du kan fortsätta vara aktiv själv.

När skall man söka läkare?

Eftersom flertalet ryggproblem spontanläker inom några dagar, behöver man i regel inte ha bråttom att uppsöka läkare. Det kan vara skäl att uppsöka läkare:

  • vid stark oro
  • vid svår smärta som inte ger med sig
  • när smärtan successivt förvärras inom loppet av några dagar
  • vid funktionsbortfall och känselrubbningar
  • om besväret inte avklingar inom 1-2 veckor.

Kom ihåg

  • Ryggont har en utmärkt prognos – 90 % blir bra
  • Det kan ta några veckor att tillfriskna.
  • Små förändringar kan ha stor effekt – bättre hållning, ergonomi, ändrad träning och den egna inställningen kan ha stor inverkan på hur ryggen mår i framtiden.

Liniment och muskelsalvor

Om nacken är styv eller musklerna överbelastade är muskelsalvor en effektiv första hjälp. Om besvären inte går om lönar det sig att kontakta ett proffs.
Se produkter

Manualer och instruktioner

Bara man vet vad man gör är det lätt att själv förebygga olika krämpor. Våra lättfattliga och åskådliga manualer lämpar sig utmärkt också för fysioterapeuter.
Se produkter

Ortopediska stöd

Stöder och avlastar leder och muskler.
Se produkter