Långvarigt stående eller sittande gör att venernas klaffsystem börjar fungera sämre till följd av ett förhöjt ventryck, som beror på att cirkulationen är långsammare. Detta töjer ut venväggarna och bidrar till att venklaffarna inte fungerar optimalt. Cirkulationen är beroende av att vi rör på oss och att musklerna i vaden hjälper till att pumpa blodet upp mot hjärta och lungor. Därför utgör ett långvarigt sittande även en risk för att utveckla proppar (tromboser).
Åderbråck uppstår när venväggens struktur är försvagad och venväggen börjar bukta ut. Orsaker till åderbråck kan vara många, men ärftlig tendens föreligger. Övriga orsaker som försvagar venväggen kan vara statisk belastning, proppar, graviditet, skador, obekväma tryckande resårer osv. Allt som kan tänka sig försvåra det venösa återflödet kan bidra. T.ex. att sitta med benen i kors kan ge ett sämre blodflöde i venen.
Gravida löper större risk att utveckla åderbråck p.g.a. att fostret börjar trycka ner mot bäckenet och på så sätt försvårar det venösa återflödet. Här har även ärftlighet ett klart samband. Om det finns åderbråckstendens i släkten bör man absolut sköta om dessa under graviditeten eftersom åderbråcken både kan bildas och förvärras under graviditetstiden.
Lymfkärlen i vår kropp har till uppgift att samla upp den vävnadsvätska som ansamlas mellan cellerna i vävnaden. Om dessa lymfkärl som ofta ligger i anslutning till venerna skadas av någon orsak, blir lymfdränaget bristfälligt och vätska stannar kvar i vävnaden.
Man indelar lymfproblem i två huvudkategorier: medfödda eller förvärvade. Redan från födseln kan man sakna vissa lymfkärl eller dess funktion kan vara bristfällig. Saknar man t.ex. lymfkärl i ett ben så kommer extremiteten att bli mycket grövre än det friska benet. Olika former av infektioner och vävnadsskador kan förstöra lymfkärlen vilket ger upphov till lymfatisk svullnad. Vid vissa större operationer kan det även uppstå skador på lymfkärlen.
Olika former av cancertumörer kan trycka på vener och lymfkärl och försvåra cirkulationen, vilket kan ge upphov till svullnader.
Operativa ingrepp kan även ge upphov till ärrbildning och vävnadsskador som i sin tur ger upphov till svullnad. Ett vanligt förekommande exempel på detta är bröstcanceroperationer där man även avlägsnar lymfkärlen i armhålan.
Hjärtats pumpeffekt har mycket stor betydelse för hur blodet cirkulerar. Både blodtryck och den blodvolym hjärtat förmår pumpa påverkar vår blodcirkulation.
Om hjärtat inte orkar pumpa så effektivt uppstår i regel bensvullnad. Andra symtom på hjärtsvikt förutom svullna ben och fötter är bl.a. att man blir andfådd vid ansträngning, trötthet, hosta om natten och ett ökat behov av att kissa. Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom som kan botas med medicin och goda levnadsvanor. Sjukdomen kräver alltid läkarvård, så om du misstänker att du har en hjärtsjukdom lönar det sig absolut att boka tid hos läkare.
Rytmstörningar som flimmer och andra arytmier påverkar även blodcirkulationen och kan ge både bensvullnad och öka risken för blodpropp.
Andningskapaciteten har även en stor betydelse för vår blodcirkulation. Därför är det viktigt att försöka upprätthålla en god andningsteknik. Vid stress tenderar andningen bli väldigt ytligt och vi glömmer bort att djupandas. Djupandning påverkar oss positivt både fysiskt och mentalt. En normal andningskapacitet påverkar trycket i venerna och hjälper blodet att cirkulera effektivt. Nedsatt lungfunktion p.g.a. rökning och lungsjukdomar kan även ge upphov till bensvullnader.
Vi är alla gjorda för daglig rörelseaktivitet. Det spelar inte så stor roll hur vi rör på oss, men en regelbunden aktivitet är vad vi behöver. Så länge vi kan upprätthålla rörelseförmågan och förstår att det är viktigt med daglig aktivitet bidrar vi till att upprätthålla en god cirkulation. När lederna med ålderns rätt blir slitna blir även vår rörelseförmåga mer och mindre påverkad. Svår ledarthros, olycksfall och stora ortopediska operationer försvårar vår rörelseförmåga och påverkar även vår blodcirkulation negativt, vilket kan öka risken för svullnad och propp.
Vissa läkemedel bl.a. en del blodtrycksmediciner kan ge upphov till bensvullnad. Man måste kanske acceptera dylika lindriga biverkningar, men det är alltid på plats att diskutera saken med sin läkare.