Åderbråck

Hör du till dem som drabbats av blåaktiga slingrande maskformiga upphöjningar på benen? Du är inte ensam om detta! Ca 30-40 % av befolkningen har nedsatt funktion i ytliga vener och utvecklar åderbråck.

Vad är ett åderbråck?

Åderbråck (varicer) uppstår p.g.a. försämrad blodcirkulation i de blodkärl som transporterar blodet från benen upp mot hjärta och lungor (vener). Venklaffarna som normalt förhindrar blodet från att strömma tillbaka ner i benen har blivit försvagade. En skadad venklaff släpper tillbaka blod och gör att trycket i venen ökar, vilket töjer ut venväggen och det uppstår utbuktningar som syns som åderbråck. Åderbråck kan uppträda på ena eller båda benen. Ses oftast på lårets insida, underbenen eller vaderna. Alla åderbråck syns inte på huden.

Spindelnät av ytliga blodkärl förväxlas ofta med åderbråck. Dessa ådernät ger sällan problem, men många vill av kosmetiska skäl även behandla dessa.

Vem drabbas?

Varför vissa drabbas av åderbråck vet man inte med säkerhet, men vissa faktorer ökar risken. Det vi vet är att:

• kvinnor drabbas oftare än män
• graviditet ökar risken
• ärftlighet, om föräldrar har/haft åderbråck löper man större risk att drabbas
• övervikt
• stillasittande
• långvarigt stående
• ålder

Har man fått åderbråck försvinner de sällan av sig själv. Undantag är åderbråck som uppstår under graviditet.

För en del är åderbråck endast ett kosmetiskt problem, medan andra utvecklar symptom som kan behöva medicinsk behandling.

Symptom

Vanliga symptom vid åderbråck kan vara:

• tyngdkänsla i benen som känns bättre när du vilar dina ben i högläge
• klåda
• stickningar
• värk i benen
• brännande känsla vid åderbråcket
• oroliga ben
• muskelvärk eller muskelkramper nattetid
• svullnad i underbenen
• sendrag
• utslag och missfärgning av huden
• bensår

 

Symptomen uppstår gradvis och detta gör att många vänjer sig med sina symptom. När man sedan får hjälp för sina besvär inser man vilka symptom man haft. Långvarigt stående och värme gör att symptomen i regel känns mera dagtid.

Olika grader av åderbråck

Inom medicinen klassificerar man åderbråck enligt en skala på problem:

• C0 – inga tecken på venös insufficiens
• C1 – ådernät (spindelväv)
• C2 – åderbråck
• C3 – bensvullnad
• C4 – hudförändringar
• C5 – läkta bensår
• C6 – aktiva bensår

Är åderbråck farligt?

Åderbråck är i regel inte farligt, men de uppfattas som kosmetiskt fula, vilket i sig kan ge en försämrad livskvalitet. Däremot kan åderbråck som inte blir omskötta leda till olika problem som kan ha stor betydelse för hälsotillståndet.

En försämrad blodcirkulation i benen försämrar näringsutbytet i cellerna, vilket bidrar till att vävnaden lider brist på syre och näringsämnen. Därför skall man inte ignorera symptom som klåda, tyngdkänsla och värk i benen.

När blodet cirkulerar långsammare ökar tendensen till koagulering. D.v.s. blodet klumpar sig. Åderbråcket börjar då göra ont och huden blir hård och rodnande. Venen blir inflammerad (tromboflebit) och risken att utveckla en blodpropp är större.

Långvarig näringsbrist till vävnaden leder på sikt till att huden börja missfärgas (ökad pigmentering), blir mindre elastisk och blir hård. På sikt löper man större risk att utveckla bensår eftersom sårläkning är mycket svårare p.g.a. nedsatt cirkulation och svullnad.

Vad kan du själv göra?

Du kan själv förebygga åderbråck genom att vara aktiv och ändra din livsstil och använda stödstrumpor

• Medicinska kompressionsstrumpor – en kompressionsstrumpa enligt benens mått hjälper venklaffarna att fungera och gör att blodet cirkulerar åt rätt håll, vilket förebygger och lindrar åderbråck
• Gå ner i vikt – övervikt, speciellt bukfett gör det svårare för blodet att cirkulera och ökar risken för åderbråck samt förvärrar befintliga åderbråck
• Motionera – Motion i alla former ökar blodcirkulationen och både förebygger och lindrar åderbråck
• Rätt kost – en balanserad näringsrik kost påverkar både vikt och blodcirkulation

Medicinska behandlingar

• En av de viktigaste metoderna att sköta åderbråck är utan tvekan en rätt kompressionsstrumpa som passar dina mått. Kompressionsklassen kan antingen vara klass 1 eller 2 beroende på åderbråckens svårighetsgrad. Klass 1 har lättare kompression medan klass 2 har en högre kompressionseffekt.

Förutom kompressionsstrumpor finns det en hel del olika behandlingsmetoder som står till buds för åderbråck. Ingreppen har blivit skonsammare och utförs i regel som dagkirurgi.

Läkare som sysslar med kärlkirurgi kan undersöka dina vener med bl.a. u-ljud och beroende på besvärens art välja mellan bl.a.

• Skleroterapi – man injicerar ett läkemedel (skum) som får åderbråcket att skrumpna och försvinna.
• Limma ihop venerna – man för in ett medicinskt lim i venerna genom en kateter. Med hjälp av limmet sluts venen och den skrumpnar bort som vid skleroterapin.
• Laserbehandling – med laser bränner man venerna tills de är slutna och blodflödet upphör i venen. Blodet hittar sedan nya vägar. Efter en laserbehandling behöver patienten använda kompressionsstrumpor ungefär en vecka för att uppnå ett bra behandlingsresultat.
• Kirurgi – tidigare avlägsnade man hela venen genom kirurgi, vilket gjorde patienten konvalescent för en tid. Eftersom ingreppet är ganska stort används det idag mest vid mycket allvarliga åderbråck.

Tillsammans med din läkare kan ni tillsammans komma överens om vilket ingrepp som är mest lämpat för just dina åderbråcksbesvär.

När behöver jag söka läkare?

Det är aldrig fel att uppsöka medicinsk bedömning om man oroar sig för sina symptom, men om du har följande symptom rekommenderas ett besök hos din läkare:

• Om du har färgförändringar (pigmentering- väsentligt mörkare hud) av huden på underbenet och vid ankeln
• Om huden är förtjockad, hård, är rödaktig och kliar
• Om du har ett sår som är rött och som kommit utan olycka eller skada
• Om du har tecken på blodpropp. D.v.s benet smärtar, är svullet, krampar och musklerna värker. En blodpropp kan även vara utan större symptom vilket gör att det alltid är på sin plats att kolla upp läget om man misstänker en blodpropp. Om en blodpropp lossnar så kan embolin transporteras upp till lungorna och detta kan vara dödligt. Embolier är turligt nog inte så vanliga, men desto viktigare att känna till.

Slutligen

Åderbråck kan förebyggas och behandlas oavsett om det är p.g.a. kosmetiska eller medicinska skäl.
Ålder, hälsotillstånd och graden av svårigheter på åderbråcken avgör behandlingsprincipen.