När vårt huvud värker

De allra flesta av oss har säkert haft någon form av huvudvärk någon gång i livet. Tillfälliga korta perioder av värk som vi oftast orsakat själva.

Är man kaffeberoende och inte får sin dagliga kopp kaffe eller om man druckit några glas vin för mycket är kanske några av de vanligaste orsakerna. I dessa fall förstår vi bra orsaken till huvudvärk. Likaså om man slarvar med sömnen och inte får vila ut tillräckligt. Dylika orsaker är lätta att påverka och förebygga och föranleder knappast någon större oro.

Eftersom huvudvärk är så pass vanligt att ca 90% drabbas någon gång i livet är det bra att försöka förstå vad som kan ligga bakom och vad man själv kan göra för att motverka besvären.

Att jämföra smärta är inte alltid så lätt eftersom vi alla har lite olika referenser på vad som gör ont och hur mycket det smärtar. Dessutom kan karaktären på smärtor variera. Oavsett hur vi upplever smärta kan det vara bra att förstå vad som framkallar huvudvärk och vilka symptom som borde föranleda ett besök hos läkare.

Av någon anledning är huvudvärk något vanligare hos kvinnor än hos män. Huvudvärken kan härstamma från bl.a. muskler, blodkärl, hjärnhinnor och nerver, ögon, bihålor, öron och tänder. Själva hjärnan värker inte eftersom den inte har några nervändor som ger smärtor.

Den allra vanligaste orsaken till återkommande huvudvärk är muskelspänningar och migrän. Vår moderna hektiska livsstil med bristfällig ergonomi och fysisk aktivitet gör våra muskler stela och gör att vår normala hållning och rörelseförmåga försämras. Muskelstelhet kan i sin tur ge upphov till sk. myofasciala triggerpunkter som i sin tur kan ge upphov till olika smärttillstånd i huvud och nackregion. Vår ständiga koncentration på våra mobiltelefoner gör att vi utvecklar en rejäl felställning av vår normala nackhållning, vilket gör att vissa muskelgrupper måste jobba konstant för att bibehålla funktionen i nacken, medan andra muskelgrupper förkortas och försvårar vårt normala rörelsemönster.

Spänningshuvudvärk upplevs som en tryckande molande värk som känns på bägge sidorna av huvudet. Många beskriver känslan som om man hade en trång mössa på sig. Spänningshuvudvärk förvärras oftast inte av fysisk aktivitet. Paracetamol eller annan receptfri värkmedicin hjälper i regel. Om huvudvärken återkommer ofta är det bra att fundera över vad som orsakar den. Det kan ofta vara bristfällig ergonomi, brist på rörelser, dålig sömn, stress och oro eller att man t.ex. gnisslar tänder och biter ihop käkarna konstant. Konstant tuggummiätande kan även framkalla muskelspänningar som kan ge upphov till huvudvärk.

Besväras man av spänningshuvudvärk är det bra att analysera sitt leverne och försöka bidra med att eliminera stress, mjuka upp stela muskler med egen träning och kanske unna sig lite massage. Ibland kan det behövas hjälp av en naprapat, kiropraktor eller specialiserad fysioterapeut. Är man träningsaktiv kanske man bör se över sina träningsövningar för att få så mångsidig rörelseträning som möjligt. Meditation och yogainspirerade övningar sänker stressnivån och att koncentrera sig på sin andning och djupandas regelbundet syresätter muskulaturen och gör att vi kan slappna av. Att promenera ute i naturen och få lungorna fyllda av frisk luft är otroligt viktigt för vårt totala välbefinnande och motverkar även spänningshuvudvärk.

Migrän är en intensiv huvudvärk som oftast är koncentrerad till ena sidan av huvudet. Migrän är en kronisk neurologisk sjukdom vars karakteristika är periodvisa anfall med huvudvärk och illamående. Sjukdomen debuterar ofta i tonåren och är ärftlig. 70% av migränpatienterna uppger att de har någon nära släkting som även har migrän. Det är sällsynt att migrän debuterar efter 50 års ålder. Ca 15% av den vuxna befolkningen i Sverige drabbas och andelen kvinnor är 65%.

De exakta orsakerna till uppkomsten av migrän är fortfarande oklara men sjukdomen engagerar både nerver och blodkärlen i huvudet. Man tror att migrän kan vara en konsekvens av en medfödd defekt att hantera normal sensorisk signaltrafik till hjärnan. Man tror att hjärnan har en nedärvd överkänslighet och därför även uppvisar en överkänslighet för ljus, ljud och lukter under ett anfall.

Symptomen är periodvisa huvudvärksanfall som kan vara pulserande till karaktären och förvärras i regel av fysisk ansträngning och yttre stimuli.  Svårighetsgraden varierar mellan olika personer och anfall. Värken är oftast förlagd till ena sidan av huvudet och kan skifta sida mellan anfallen. Det förekommer ofta illamående, kräkningar, ljus- och ljudkänslighet. Anfallet kan pågå från några timmar till 2-3 dygn.

70% av migränpatienterna kan innan ett migränanfall uppleva en förändring i sitt humör t.ex.
extra alert eller slö, utåtriktad eller inåtvänd, hyperaktiv eller trött, klartänkt eller okoncentrerad, törstig eller hungrig, illamående och ha matleda.

10% av migränpatienter upplever sk. aurasymptom där den allra vanligaste formen är visuella störningar som flimmer framför ögonen, se sic-sac mönster, punkter eller blixtar följt av lite synfältsbortfall. Symptomen övergår sedan i själva huvudvärksattacken.

Sensorisk aura kan man även uppleva i form av domningar och stickningar i ena kroppshalvan. Börjar oftast i fingrarna och sprider sig uppåt i armen för att sedan övergå till ansiktet. Mera sällsynt är talsvårigheter och motoriska symptom (muskelförsvagningar eller ryckningar).

Typiskt är att symptomen börjar som en mild molande värk som tilltar successivt. Fullt utvecklad är smärtan svår och pulserande och ibland tryckande till sin karaktär. Värken är lokaliserad till ena sidan (som kan variera mellan anfallen), eller främre delen av huvudet. Värken kan även kännas i bägge sidor av huvudet.

Under senare delen av migränanfallet återgår tillståndet långsamt till normaltillstånd. Efter ett anfall känner man sig oftast mycket trött och urlakad upp till ett par dygn efter attacken.

Individens egen migräntröskel varierar över tid och beroende på hormonsvängningar, mental stress, avslappning efter stress, stark trötthet, födoämnen, väderomslag, läkemedelskonsumtion kan ett migränanfall utvecklas.

Har man erfarenhet av misstänkt migrän är det alltid skäl att söka läkare för att få en diagnos som bekräftar sjukdomen. Då är det lättare att förhålla sig till sin sjukdom och man kan få hjälp både med läkemedel och hur man förhåller sig och kan påverka sjukdomen själv. Det är viktigt att man lär sig hur man skall hantera sina anfall och förhoppningsvis kan man även påverka frekvensen migränanfall.

 

Oavsett om du besväras av spänningshuvudvärk eller migrän kan du ha stor nytta av att sköta om din ergonomi, röra på dig tillräckligt, minska stressen, äta rätt, sova tillräckligt och annars leva lite ”tråkigt” och regelbundet. Då mår man i regel bäst.

Unna dig ergonomiska hjälpmedel, bra nackdyna, bekväm säng. Håll dig varm och se till att du rör på dig och vistas ute i den friska luften. Då bidrar du till att kroppen kan bättre stå emot den belastning vi utsätter oss för och förhoppningsvis mår även vårt huvud bättre.

Detta blogginlägg behandlar endast två former av huvudvärk. Huvudvärk kan förekomma vid en hel del andra sjukdomar allt från infektioner i en tand till tumörer. Därför är det viktigt att du uppsöker vård om huvudvärken är:

• plötsligt påkommen och börjat i samband med en ansträngning eller belastning (kan vara en blödning)
• Om du använder blodförtunnande läkemedel och får plötsligt en ny typ av huvudvärk
• Om ej haft huvudvärk tidigare och den uppstår i samband med allmänna symptom som feber, nackstelhet, försämrat allmäntillstånd eller nedsatt medvetande
• Återkommande huvudvärk utan migrändiagnos
• Om du fått en stöt mot huvudet och du får huvudvärk illamående och kräkningar under några timmar
• Om du har huvudvärk, kombinerat med förvirring, desorientering, dubbelseende och balanssvårigheter
• Om huvudvärken inte går över med egenmedicinering
• Om huvudvärken ökar i styrka under dagar och veckor
• Om huvudvärk uppstår i samband med hostattack eller ansträngning
• Om du är orolig för varför du har huvudvärk

 

(källor: Läkartidningen 2007/06, 117.se, Migrän – svenska huvudvärkssällskapet (Med.dr. Biträdande överläkare Anna Sundholm / Karolinska universitetssjukhuset och professor, överläkare Mattias Linde / Sahlgrenska Universitetssjukhuset), Duodecim Terveysportti).